Mådagsanalys
Jag vet inte. Det känns som att orden blinkar som neonskyltar framför mina ögon. Det var helt fel i somras. Jag såg honom som en utväg ur den mest destruktiva relation jag upplevt. Därför blev allting större än det borde. Nu är det istället bara konstigt. Komplicerat, och fyllt av för många frågor som faktiskt saknar svar. Och det får mig mest att längta efter det där destruktiva, som mest trasade och tog sönder. Men det var enkelt. Jag visste reglerna.
Jag skulle kunna vända ut och in på mitt huvud hela natten. Men jag bryr mig inte tillräckligt för att faktiskt göra det. Stunder som de här är jag så jävla glad att jag inte bor ensam. Hannah har tolkat och analyserat med mig, och några textrader omvandlade mattestudier till psykologi.
Det enda jag faktiskt kommit fram till är att det inte är lönt att tänka. Inte nu. Inte ikväll. För jag kan inte formulera ett enda svar. Inte på logaritmerna och inte på det här.
Utöver den här kvällssessionen har idag mest handlat om att undvika allt jag måste göra. Vi fikade bort några timmar på Kafferosteriet, skrattade åt mest ingenting och planerade inflyttningsfesten. Det såg ut ungefär såhär:
Sömn nu.
Kommentarer
Trackback
